Nostalgitripp!
Vi hade lagat Chili con Carne så att det räckte till 25 personer ung, och vi hade öl och vatten och kaffe och kaffebröd med oss. Max följde med, fick ledigt från skolan, men Jojo hade fullt upp och stannade i Hjärup.
Vi hade en sommarstuga kvar på tomten och där kunde vi hålla till med vår mat och vår fika.
När lastbilen började backa in på vägen var klockan väl ung 7, och någon timme senare började huset komma på plats.
När det första lyftet gick över träden höll vi andan och vågade knappt tro att det var sant.
De började med vardagsrumshörnan. Där den röda stugan står har vi poolen idag..
Det första hörnet fogas samman.
På plats var såklart även mina föräldrar (trodde ni nåt annat...?)
Inne i köket. Det lilla fönstret till höger har vi i skafferiet nu.
Här sätter Jörgen ihop huset. Jörgen, Christoffer och Ricky kom ner från Åseda i Småland för att vara med och sätta ihop huset. De stannade nästan en vecka, och de var såå himla duktiga!
Här balanserar Jörgen uppe på en vägg. Som synes var det ett perfekt väder att bygga hus i. Klart och torrt, någon minusgrad. Det hade inte varit lika bra idag, ett år senare, det har regnat halva dagen och det är ca 12 grader..
En fönsterdetalj som kändes så lyxig där första dagen. Och det gör den fortfarande..
Närmast oss är Peter, våran kära snickare som har haft ansvar för hela byggprocessen. Behöver ni nånsin en bra snickare, hör av er till mig ska ni få hans nummer.
Jörgen gillade att vara högst upp hela tiden.
Här kommer entrépartiet och man börjar kunna se hur det kommer att se ut.
Det känns märligt att det är samma dörrar, samma väggar och samma fönster som vi ser varje dag nu.
Vid det dubbla fönstret där mitt i bilden sitter jag och bloggar just nu. Det känns skumt...
Och när första dagen var slut stod huset där och såg ut som en byggbarack med lite lullull.... Vi ville knappast åka hem, men vi visste ju att nästa dag skulle ovanvåningen komma, vilket var minst lika spännande...
Tänk att det är ett helt år sen......
Tänk. att det gått ett helt år....
Vad häftigt! Tack för uppdateringen! Fick lite flashbacks från "vår stora dag". Kram!!
Ja en annan känner ju lite hopp. Var det bara ett år sedan liksom. Va fort det gått men ändå så långsamt...skumt. I september 2009 kommer jag med sitta i ett förhoppningsvis "färdigt" hus o blogga :o) Kram Petronella
Vilken känsla det var att se sitt hus växa fram... minns att det var en otroligt mäktig känsla.... overkligt på ngt vis...
kram lna
GRATTIS på 1-årsdagen av ert kära Humlebacken! Vilket år och vilken förvandling. Från sommarstugan och några sektioner hus på ett lastbilsflak till en sekelskiftesdröm i en riktigt vackert anlagd trädgård. Ni har ju verkligen jobbat konstant för att få ert Humlebacken att kännas som om det alltid har stått där. Och det är helt fantastiskt hur bra ni har lyckats med det! Är det några som verkligen är värda ett par slapparveckor i Thailand/Österrike så måste det ju vara ni!
Kram till er alla!
Näsat som en förlossning, första årsdagen är alltid lite speceiell och nostalgisk!
Hälsar
/Malin
Grattis på "födelsedagen". Det kan verkligen beskrivas som att huset förlöstes dagen bilarna rullade in och kranen lyfte på sektion efter sektion.
Jag sitter ibland och kikar lite tillbaka på den tiden:) Det var verkligen en mäktig känsla!
Tänk att det redan gått ett år!!!
Grattiskramar Maria
Så fort det går! Det känns som om jag kikat in här under en kort tid bara, men samtidigt känns det som flera år!
Ditt hus är underbart, det har jag ju sagt så många gånger! Inläggen du bjuder på är inspirerande, vackra och intressanta!
Kommer kika in här till tidens ände:D
Kram Susanne
Herlige bilder, Viveka! Må være fantastisk å se huset komme så fort på plass!! I Norge bygger vi jo fremdeles på "gamlemåten";)
Lampe-innlegg hos meg i dag;)
Klem Anette
Jätte roligt att se. Ni verkar bara ha det bra i ert fin fina hus. Kan inte tänka mig va underbart det måste kännas att få bo i sitt dröm hus. Kanske en dag ;-)
Kram på er!
Nu du gumman...har du mina två lampor på bloggen;)
Kram Maria
Jösses! Som värsta legot.....
Jag blev lite nyfiken på hur ert skafferi ser ut, är det ett skafferi som man kan "gå in i"?
Kram/ Vella
